Situationen i Rosenlund

Polisen har gjort en uppskattning som visar att kvinnorna får behålla ca 10 % av det som de tjänar.

Det finns fyra grupper av kvinnor på Rosenlundsgatan idag.

Den största gruppen är unga kvinnor från öststaterna, främst Rumänien. De var från början en liten grupp kvinnor i tjugoårsåldern som stannade kvar efter att en människohandelsliga sprängdes för några år sedan. Nu blir de fler varje vecka och det är tydligt att de rumänska hallickarna åter bygger upp sin verksamhet. Hallickarna visar sig öppet på gatan för att bevaka och sätta skräck i de nya tjejerna. Dessa unga kvinnor lever under vidriga förhållanden, får gå många timmar i sträck och är ofta i dåligt fysiskt skick. De blir slagna och det är tveksamt om de nya tjejerna får behålla någon del av det de tjänar. Vi i Rosenlundstödet har har under åren byggt upp en bra kontakt med kvinnorna och de kommer till oss när de har problem,  behöver hjälp eller känner sig hotade.

En tidigare stor grupp som i princip försvunnit från gatan är de nigerianska kvinnorna. Dessa kvinnor säljs till Europa där de startar med ett kontrakt på 500 000 kr som de skall jobba av. Detta tar i regel lite mer än två år, sen kan de börja skicka hem pengar. Ha då i åtanke att de får behålla ca 10% av det de tjänar. Verksamheten är ytterst organiserad med hallickar och så kallade ”mams” som styr kvinnorna. Mamsen är också gatutrafikerade, men har högre i rang och bestämmer vilka kunder kvinnorna ska ta samt håller koll på hur mycket de tjänar.

Utöver pressen från hallickar och kampen för att tjäna ihop pengar för att betala av sitt kontrakt så bär de nigerianska kvinnorna med sig rädsla hemifrån. Innan de lämnar landet tas blod och hår från dem som prästerskapet förbannar samt att deras familjer och barn lever under hot. De som kommer till Europa är dock de som har ”dragit högvinsten”. 80 % av  kvinnorna som säljs från Nigeria hamnar i Nordafrika där de kan få ta så mycket som 150 kunder per dygn.

Nästa grupp är ”frilansarna”. De kommer ofta i par och är på plats under en tid för att sedan åka hem igen. De flesta kommer från öststaterna men här finns det även en del svenska kvinnor. Det kan handla om att de stannar två veckor eller bara över en helg. De har inga synliga hallickar och många av dem arbetar ”under egen regi”. Dessa kvinnor är ofta pratsamma och delar med sig om sin bakgrund och anledningen till att de är där. För svenska tjejer handlar det ofta om att tjäna extra pengar för att kunna konsumera det de önskar. Detta betyder dock inte att dessa kvinnor inte lider då självskadebeteendet är stort.

Till sist har vi gruppen av kvinnor i missbruk där heroin är huvuddrogen. De kommer i regel när de är abstinenta och väldigt dåligt skick. Dessa kvinnor är i regel alltid svenskar som någon gång har varit i kontakt eller är i kontakt med Mika-mottagningen. De går själva och oftast tidigt på kvällen för att få ihop pengar innan de som kan förse dem med droger går och lägger sig.

 

11